Infinity
Ja, eftersom jag sitter här fukkad i huvet så tänkte jag skriva ner lite vad jag har sysslat med de senaste 2 dagarna.
______________________________________________
Torsdag.
Uppkörningsdagen.
Haha... jag åkte in till skolan, satte mig och pluggade matte i 40 minuter medans jag väntade på min tid. Det gick väldigt bra, jag hade knappt nå tankar på uppkörningen. Plockade ihop mina saker, gick till bestämd plats och träffade där Berit. Verkade som världens trevligaste tant, och efter en liten kort presentation så bar det iväg. Kändes faktiskt väldigt bra hela tiden men jag kände samtidigt att det aldrig skulle gå. Fast jag var glad ändå, typ.
Det vart en tur mot utvik där jag skulle vända och sedan åka tillbaka. I stan stannade jag till och fick backa runt ett gathörn och starta i backe. Sen parkerade jag bakom en bil på en gata. Sen fick jag körkort.
Det var ett glatt besked såklart, men jag hade verkligen inte körkort i tankarna. Jag vet inte om jag har det nu heller faktiskt. Kände ingen extas. Mer att jag blev väldigt förvånad. Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det kändes inte naturligt.
Med provintyget i fickan gjorde jag sedan skoldagen. Sakerna för UF-mässan skulle göras klart och det kändes som att gruppen verkligen fungerade. Specielt Pekka var väldigt intresserad och visade att han ville hjälpa till.
Jag fick även det glada beskedet att jag fick godkännt i fysik b. Något som jag har mig själv att tacka för. Den tiden som varit har jag lärt mig en hel del om självdisciplin och att vissa saker inte har några genvägar. Man måste köra hårt ibland.
Var rätt sugen på att fortsätta mitt träningsmaraton som jag mått väldigt bra utav, men valde istället att följa med Natas och Joann på deras tårtöveraskningsfirande av Dennis. Saker och ting har förändrats, men Dennis är fortfarande en nära vän. Vädligt nära dessutom, fast distansen jag har till honom kommer att finnas där. Ett tag till iallfall.
Hos Dennis var även de andra killarna. Mina tankar var i början inte de bästa, men efter ett tag hade jag riktigt trevligt och tänkte på allt roligt vi gjort. Det kändes som en uppenbarelse, att mitt band till dom fortfarande finns kvar.
Det kändes skitbra.
Natas kom på den bästa idén någonsin. Bilkurragömma. Efter några minuters hetsigt diskuterande gällande reglerna for vi iväg. Det var lag Johan mot lag Pekka och det var verkligen kul som fan.
Haha, det blev donken tillslut. Jag plockade upp Japan som gärna ville göra oss sällskap på en glass och kaffe.
Verkligen soft, jag är inte alls van vid såna här grejjer. Sitter mest hemma under veckodagarna. Har dock inte kommit på om jag trivs med det eller vill spendera mer tid med kompisar. Är delad och känner att man vill veta vart man har sig själv i första hand.
Haha, ibland är man rätt road åt sig själv och samtidigt ganska nöjd med sin situation ;)
Det var nog allt för Torsdagen.
________________________________________________
Idag har det varit mer av ett test av min mentala hälsa.
Sömn är en bra ingridiens för en fräsh dag. Sömnen hade dock blivit tråkig och kasserades rätt omgående.
Istället var det kaffe och basen i bilstereon som fick underhålla min puls idag.
Jag drog till stan omgående för att hämta upp tryckmaterial till mässan, hämtade upp duktiga Alex som setat och tränat körteori hela morgonen. Hämtade Pekk och Fjonkon och började dunka Infinity medans vi färdades i superhöga hastigheter. Målet var fakkin Edsbyn.
Väl framme kändes det som att vi klev rakt in i helvetet. Koffieinets magiska molekyler hade slutat verka. Stressen var övertydlig och mitt huvud höll på att implodera pågrund av alla människor som sprang runt. I detta helvete skulle jag tillbringa 7 timmar av min dag. Det kändes inte alls så bra kan jag lova.
Vi pimpade upp vårt sketna bås så gott det gick. Men till skillnad från andras ultramoderna-plasmatv-musikanläggnigs-innovativa-mässengagemangsbås såg vårat ut som en jävla crackhörna. Höll på att bryta ihop men försökte hålla humöret på topp. Det gick i cirka 30 min.
Jag var tvungen att ta en paus och gick ut o la mig i bilen. Försökte samla mig. Lyckades, gick in, men bröts sönder av alla intryck igen. Haha. Det blev en tur till ica med Underlägg killarna och Sebbe. Flummade runt som idioter och glömde att köpa nåt. Aleks tog med sig en tom tuggummilåda som vi spelade fotboll med på parkeringen.
När vi äntligen hade packat ihop vårt skit, vad händer då? Jo då kommer 10 shommar och vill köpa underlägg. Jag bad dom att dra åt helvete. Eller... det var nära att jag gjorde det iallfall... haha.
Hemresan var bättre, det tog inte så lång tid som jag trodde och jag kom hem vid halv 8 tiden. Fick i mig lite mat,. Försökte prata med lite folk, haha, gick sämst. Istället vart det en dusch och en timmes vila.
Nu sitter jag här en fredagskväll klockan 10 och funderar om man ska göra nåt eller om man ska deklarera dagen som ett utflippat misslyckande.
Hur som hellst. Jag vill utrycka stor tacksamhet till Jan Denneberg. Även om han är en flummig jävla idiot ibland så är han en person som verkligen ställer upp. Tack.
Jag tar av mig de tekkknospelande lurarna nu. Dags att styra upp lite fan.
______________________________________________
Torsdag.
Uppkörningsdagen.
Haha... jag åkte in till skolan, satte mig och pluggade matte i 40 minuter medans jag väntade på min tid. Det gick väldigt bra, jag hade knappt nå tankar på uppkörningen. Plockade ihop mina saker, gick till bestämd plats och träffade där Berit. Verkade som världens trevligaste tant, och efter en liten kort presentation så bar det iväg. Kändes faktiskt väldigt bra hela tiden men jag kände samtidigt att det aldrig skulle gå. Fast jag var glad ändå, typ.
Det vart en tur mot utvik där jag skulle vända och sedan åka tillbaka. I stan stannade jag till och fick backa runt ett gathörn och starta i backe. Sen parkerade jag bakom en bil på en gata. Sen fick jag körkort.
Det var ett glatt besked såklart, men jag hade verkligen inte körkort i tankarna. Jag vet inte om jag har det nu heller faktiskt. Kände ingen extas. Mer att jag blev väldigt förvånad. Ja, jag vet inte hur jag ska beskriva känslan. Det kändes inte naturligt.
Med provintyget i fickan gjorde jag sedan skoldagen. Sakerna för UF-mässan skulle göras klart och det kändes som att gruppen verkligen fungerade. Specielt Pekka var väldigt intresserad och visade att han ville hjälpa till.
Jag fick även det glada beskedet att jag fick godkännt i fysik b. Något som jag har mig själv att tacka för. Den tiden som varit har jag lärt mig en hel del om självdisciplin och att vissa saker inte har några genvägar. Man måste köra hårt ibland.
Var rätt sugen på att fortsätta mitt träningsmaraton som jag mått väldigt bra utav, men valde istället att följa med Natas och Joann på deras tårtöveraskningsfirande av Dennis. Saker och ting har förändrats, men Dennis är fortfarande en nära vän. Vädligt nära dessutom, fast distansen jag har till honom kommer att finnas där. Ett tag till iallfall.
Hos Dennis var även de andra killarna. Mina tankar var i början inte de bästa, men efter ett tag hade jag riktigt trevligt och tänkte på allt roligt vi gjort. Det kändes som en uppenbarelse, att mitt band till dom fortfarande finns kvar.
Det kändes skitbra.
Natas kom på den bästa idén någonsin. Bilkurragömma. Efter några minuters hetsigt diskuterande gällande reglerna for vi iväg. Det var lag Johan mot lag Pekka och det var verkligen kul som fan.
Haha, det blev donken tillslut. Jag plockade upp Japan som gärna ville göra oss sällskap på en glass och kaffe.
Verkligen soft, jag är inte alls van vid såna här grejjer. Sitter mest hemma under veckodagarna. Har dock inte kommit på om jag trivs med det eller vill spendera mer tid med kompisar. Är delad och känner att man vill veta vart man har sig själv i första hand.
Haha, ibland är man rätt road åt sig själv och samtidigt ganska nöjd med sin situation ;)
Det var nog allt för Torsdagen.
________________________________________________
Idag har det varit mer av ett test av min mentala hälsa.
Sömn är en bra ingridiens för en fräsh dag. Sömnen hade dock blivit tråkig och kasserades rätt omgående.
Istället var det kaffe och basen i bilstereon som fick underhålla min puls idag.
Jag drog till stan omgående för att hämta upp tryckmaterial till mässan, hämtade upp duktiga Alex som setat och tränat körteori hela morgonen. Hämtade Pekk och Fjonkon och började dunka Infinity medans vi färdades i superhöga hastigheter. Målet var fakkin Edsbyn.
Väl framme kändes det som att vi klev rakt in i helvetet. Koffieinets magiska molekyler hade slutat verka. Stressen var övertydlig och mitt huvud höll på att implodera pågrund av alla människor som sprang runt. I detta helvete skulle jag tillbringa 7 timmar av min dag. Det kändes inte alls så bra kan jag lova.
Vi pimpade upp vårt sketna bås så gott det gick. Men till skillnad från andras ultramoderna-plasmatv-musikanläggnigs-innovativa-mässengagemangsbås såg vårat ut som en jävla crackhörna. Höll på att bryta ihop men försökte hålla humöret på topp. Det gick i cirka 30 min.
Jag var tvungen att ta en paus och gick ut o la mig i bilen. Försökte samla mig. Lyckades, gick in, men bröts sönder av alla intryck igen. Haha. Det blev en tur till ica med Underlägg killarna och Sebbe. Flummade runt som idioter och glömde att köpa nåt. Aleks tog med sig en tom tuggummilåda som vi spelade fotboll med på parkeringen.
När vi äntligen hade packat ihop vårt skit, vad händer då? Jo då kommer 10 shommar och vill köpa underlägg. Jag bad dom att dra åt helvete. Eller... det var nära att jag gjorde det iallfall... haha.
Hemresan var bättre, det tog inte så lång tid som jag trodde och jag kom hem vid halv 8 tiden. Fick i mig lite mat,. Försökte prata med lite folk, haha, gick sämst. Istället vart det en dusch och en timmes vila.
Nu sitter jag här en fredagskväll klockan 10 och funderar om man ska göra nåt eller om man ska deklarera dagen som ett utflippat misslyckande.
Hur som hellst. Jag vill utrycka stor tacksamhet till Jan Denneberg. Även om han är en flummig jävla idiot ibland så är han en person som verkligen ställer upp. Tack.
Jag tar av mig de tekkknospelande lurarna nu. Dags att styra upp lite fan.
Kommentarer
Trackback
